Martin Bäcklin

1. Hur många hopp har du och vilket år började du hoppa?
Började hoppa i Söderhamn hösten 1995. Hoppar idag i Stockholm och har ca 3300 hopp.

2. Har du tidigare tävlat i SM eller VM? Hur gick det?
Tävlade i FS4 som landslag VM1998, 11:e plats tror jag. Kanske 8-10 SM i olika lag FS4 från 1997, några sporadiska SM i FS8 och FS16 på den tiden, medaljer av alla valörer tror jag.

3. Hur förbereder du dig inför en tävling? Vad går igenom din skalle innan hoppet?
Förberedelserna har tyvärr blivit sämre med åren, jag får klara mer på rutin. Precis innan ett tävlingshopp i Canopy Piloting är jag väldigt fokuserad på de yttre förhållandena, väder och framför allt vind helt enkelt. Jag tror att jag blir mer introvert ju närmare hoppet jag kommer för att så bra som möjligt analysera och utarbeta en bra strategi för just detta hopp, i dessa förhållanden. Jag fokuserar alltid bara på ett hopp i taget. Det som har varit kan man inte göra något åt, och det som kommer senare kan ha helt andra förutsättningar, så jag vill ha allt fokus här och nu.

4. Vad är ditt bästa hoppminne?
Att få ställa sig på pallen och ta emot bronsmedaljen för Zone Accuracy vid Canopy Piloting World Cup i Sydney 2007 och visa att en amatör från Sverige kan slå världseliten på fingrarna när saker och ting stämmer! Dessutom ligger flygningarna längs fjällsidorna i Voss/Gudvangen högt på listan.

5. Vem är du som privatperson? Övriga intressen och yrke.
Make till Jenny och pappa till My, och dotter nummer två är på väg i slutet av sommaren. Försöker få fritiden (alltså den viktiga tiden) att räcka till för familj och vänner, samt intressena som förutom fallskärmshoppningen är utförsåkning (både med skidor och downhill-cykel), en och annan racketsport för att inte fläska till mig för mycket, samt den nya åldersskris-hobbyn longboard.

Har varit med och tävlat i swooping sedan de första tävlingarna hölls i Sverige någon gång före millenieskiftet, och internationellt sedan 2003. Tävlingsdjävulen i mig vill naturligtvis vinna den första SM-medaljen, men någonstans skulle jag nog även kunna finna en glädje i att bli ifrånåkt. Jag vill så gärna att denna disciplin som man jobbat för så länge även ska fortsätta utvecklas nu när det börjar dags att kasta in handduken.

Yrkesmässigt jobbar jag inom den privata sektorn i flygindustrin främst med luftrumsinformation, men just nu njuter jag av ett års pappaledighet med min dotter My.

Ser fram emot tävlingen!